Inte kom jag i säng tidigt inte! Nej, det blev både Cityakuten och Prison Break. Nu börjar det dock bli sängdags! Annars ångrar jag mig nog imorgon bitti ;)

Den här tidningen hittade jag på affären igår och den var jag ju bara tvungen att köpa!! Älskar ju julen och varje år brukar jag köpa just den här tidningen. 
I vanliga fall brukar jag kasta mig över den, men än har jag inte öppnat årets tidning! Det har varit så himla mycket, men den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge... ;)

Det är ju en sån där riktig tv-kväll idag, med både Cityakuten och Prison Break. Cityakuten ska jag se, men jag vet inte om jag orkar sitta uppe och se Prison Break när jag ska upp så tidigt imorgon...

Måste säga att jag inte tycker Prison Break är lika bra längre. Det känns som att de inte kommit nånstans nu när Michael sitter i fängelse och ska rymma - IGEN! Nån mer som känner likadant?

Inte mycket har hänt under kvällen. Basilikakyckling blev det till middag och sen har jag skjutsat H till träningen, sorterat lite vintervantar, packat ombyteskläder som H jr ska ha med sig till dagis, packat min väska med nödvändigheter till imorgon m.m

Imorgon ska jag till Stockholm på en kurs i nutrition och diabetes. Skulle tydligen handla lite om sårvård också. Låter väldigt intressant, så jag hoppas att det ger nånting!

Lång dag blir det i alla fall, ska med bussen 06:30 (hur ska jag komma upp så tidigt?!) och är hemma runt 20:30 på kvällen. Tur det inte händer så ofta...

M jr har skidträning imorgon kväll, så M får fullt upp med att fixa mat och skjutsa på träning. Men sånt är ju livet...

Det blev inga vinterdäck idag heller, lillebror har tydligen inte kommit hem ÄN! ;) Spelar ingen roll, det kan vänta några dagar. Känner bara att jag vill ha på dem någorlunda snart. Sen när halkan och vintern kommer ska helt plötsligt ALLA ha dem på samtidigt och då kan det ju bli svårare att få en tid för det.

Ok, nycklarna är återfunna!! PUH!! Blev riktigt orolig där ett tag... men H cyklade hem till sin pappa efter skolan och letade igen. De låg bakom skrivbordet! Så varken han eller hans pappa kan ha letat särskilt noga... men skönt i alla fall att de kom tillrätta! :)

H kom precis hem från skolan. Det hade gått bra utan skåpnyckeln. Han hade fått låna reservnyckeln, eftersom han aldrig glömt nyckeln tidigare. Hans pappa skulle hem och leta och höra av sig om han hittade nycklarna, men han har inte ringt... Blir lite orolig! Känns ju inte kul med nycklar som kommit på villovägar!

Aftonbladet skriver idag om ett pedofilnätverk i Europa som sprängts och där 8 svenskar misstänks för inblandning. Jag hoppas verkligen att bevisningen räcker för att spärra in dem på livstid!!!

Kan inte för mitt liv förstå hur man kan göra små oskyldiga barn illa på det här viset (och inte på något annat vis heller förstås), det är så himla SJUKT!!!!

Vad är det som får människor att göra sånt här?! Hur kan man bli så himla galen att man ger sig på små BARN - barn som är så söta och fulla av liv, så oskyldiga och ovetandes.... borde vara i alla fall!

Blir tung i sinnet av att tänka på att det i detta nu finns barn som far illa...

När jag kommenterade ett inlägg i en annan tjejs blogg, så började jag tänka på det här med skräckfilmer. Gillar ni såna?

Själv har jag inte sett en skräckfilm på evigheter! Det har väl aldrig varit min favoritgenre när det gäller filmer i och för sig, men nån gång kan man ju stå ut.

Jag gillade t.ex Scream när den kom ut. Har väl sett en del andra med, men problemet är att jag inte kan sova när jag sett såna här filmer!! Jo, vuxen är jag, men jag är otroligt mörkrädd och har alltid varit (vore kanske intressant att få reda på VARFÖR?!), och när man har tittat på en sån här film är det oftast svårt att släppa taget om den...

Minsta lilla ljud blir till något otäckt och sen är den nattsömnen förstörd! M håller helt och hållet med, för när jag inte kan sova så håller jag honom vaken! *skratt*

Önskar att jag kunde bli av med min rädsla för mörkret, för den kan ibland t.o.m vara handikappande, men det går bara inte! Jag har t.ex bara 10-12 minuters gångväg till jobbet, men när jag jobbar kväll tar jag alltid bilen, eller så får M hämta mig. Jag klarar helt enkelt inte av att gå hem själv i mörkret!

Lyckligtvis jobbar M nära hemmet och kommer hem varje kväll. Tänk om han skulle ha ett jobb där han låg borta i veckorna... då skulle inte jag överleva i längden - skulle inte kunna somna på kvällarna!!

Det räcker med att han är borta nån gång ibland, om han varit ut eller så, så har jag jättesvårt att sova. Visst blir det väl en vana, jag har ju bott själv och det har funkat, men då bodde jag ju i lägenhet. Ett hus blir nåt annat, mer ensamt på nåt vis...

Är det nån som känner igen sig eller är det bara jag som är så larvigt mörkrädd???