Mötte en gammal klasskompis på ICA idag. Ni ska inte tro att han hejade... Sånt där har jag så himla svårt för! Att heja kostar ingenting, det betyder inte att man är dödspolare och att man älskar varandra. Men om man har gått i samma klass, jobbat tillsammans, bor grannar eller vad det nu kan vara, så tycker i alla fall jag att man kan hälsa på varandra åtminstone!

I mitt jobb händer det ju att man är runt på flera olika grupper, vilket gör att man träffar en himla massa folk man pratar med. En del är jättegulliga och hejar även när man möter dem utanför jobbet, medans andra knappt pratar med en när man träffas på jobbet en gång.

Sen finns det ju de som jag tycker är nästan värst - de som är så himla gulliga och trevliga när man träffar dem i jobbet, men som så gott som tittar åt andra hållet när man möter de ute! Va?! Tycker det är så himla lågt! Vanligt folkvett verkar inte finnas hos alla... Det är nästan så man har lust att be dem fara nästa gång de ringer och vill ha hjälp! Men det kan man ju inte göra för patienternas skull.

En sak som man märker när man är överviktig (och det här känner säkert bara ni igen som också är/har varit det!), eller åtminstone känner jag så, det är att man ofta verkar vara alldeles osynlig! Det blir ju nästan lite ironiskt, eftersom man inte är så liten att man inte syns precis... Men det jag menar är att många behandlar en som osynlig, man finns inte, man räknas inte. Man är mindre värd helt enkelt.

Jag lovar dig, att i 99 fall av 100, så lyssnar folk mer till den som är normalviktig än till den som är överviktig!

Vet inte om det här hänger ihop med att folk inte hälsar... är de rädda att det ska smitta av sig kanske?! Skäms de över att de känner nån som inte faller inom de "normala" ramarna?

Det är så svårt att få fram i ord, den här känslan, så att de som inte varit med om det förstår. Men det är faktiskt så att man ibland behandlas som mindre vetande, mindre intressant, en som har mindre/sämre idéer osv. Jag vet t.ex när jag yttrat mig på nåt föräldramöte i ett sammanhang, tror ni nån lyssnade på mig? Nej, nej, nej, det var de "normala" föräldrarna som fick komma till tals och vars åsikter man tog till vara på... Och det har hänt mer än en gång. Det är ju inte direkt så man kommer med förslag och åsikter flera gånger kan jag säga!!

Så tänk er för hur ni beter er mot folk! Överviktiga är också människor och har precis samma känslor som alla andra.

Är det nån annan som känner igen sig?

 

Sissi i Norge

14 januari 2008 15:22

Dette har jeg faktisk ikke tenkt ¨på! Men jeg er i alle fall lei av å høre at jeg har lagt på meg!(Derfor skrev jeg om dette i bloggen min for en dag eller to siden også) Tenk om folk heller kunne sett litt mer på seg selv!

http://sissi-mor.bloggagratis.se

 

miss Emelie

14 januari 2008 15:53

Åhhh, tack så mycket.

ytliga människor kommer alltid att finnas, tyvärr. Det är bara att kämpa vidare!

http://www.metrobloggen.se/msemelie

 

Ewa

14 januari 2008 15:57

Hittills har jag förmodligen haft tur eller så är jag för trög för att uppfatta så'nt. Kanske är mitt försvarssystem så pass utvecklat att jag inte märker så'nt? Kram.

http://fundringar

 

Åsa

14 januari 2008 16:26

Låter ju hemskt om det är så att man lyssnar mer på normalviktiga.

Det med folk som knappt hälsar så kan jag bli så att jag nästa gång riktigt hälsar, alltså hej Anna eller så bara för att nästan retas. Eller så väljer jag att strunta i dem, är liksom inte värda min energi.

Men jag tycker också att man ska hälsa på de man så att säga känner.

Vi var nyss till Lidl och jag hejjade på en tjej som jag så väl kände igen , därför hälsade jag men vem var hon??
Efter mycket funderande kom jag på att det var min tandläkare!! Inte så lätt när man ser dem privat och placera dem...

http://klackebo.bloggagratis.se

 

Helena

14 januari 2008 17:41

Jag känner igen mej i det du skriver, jätte mycket. Precis som att man inte existerar.. Går det att ta miste på en? Med tanke på storleken. Folk är underliga.

http://soderbona.bloggagratis.se

 

Breezie

14 januari 2008 18:46

Folkvett är det få som har nu mer. Att man hejar när man möter nån man känner igen. tackar för maten eller ja får man nått säger man tack. osv. Men det har liksom bara lamlat av folk. Vissa finns det ju som har lite folkvett kvar :) Låter inte kul om det är så som du beskriver. Själv är jag inte sån som nonchalerar överviktiga det kan jag lova ;) Nej samhellet behöver "coaching" Stå på dig

http://Breezie

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så var det helg igen. Veckorna går verkligen fort, oavsett om man jobbar eller om man är ledig. Nu har ju jag haft min veckas semester redan och jobbar för fullt igen, men resten av familjen är ju ledig. M har en vecka kvar på sin semester nu och tyv...

Som jag skrev har jag ju tagit tjänstledigt från mitt ordiniare jobb som sjuksköterska. Har varit ledig snart ett år. Jag är egentligen ledig pga studier, pluggar engelska på högskolan. Men samtidigt som jag pluggar har jag också startat eget som öve...

Oj, det var verkligen länge sen jag skrev något på den här bloggen! Har nästan glömt att jag ens hade en blogg, det har ju gått över 1½ år sen senaste inlägget... Men helt plötsligt så fick jag lust att börja blogga igen. Vi får se hur länge det håll...

Har känt av smärta i armen idag, efter sprutan, men inte alls så illa som endel verkar ha fått det. Sov lite dåligt inatt, vaknade så fort jag låg på armen osv. Så idag har jag varit jättetrött. Men blir det inte värre än så här så tänker jag inte kl...

Här är höstlovet i full gång och t.o.m. snart över. Gud så fort en vecka går!! H har varit hemma hos sin pappa i några extra dagar, men kom hem i tisdags kväll igen. Innebandyträning igår och idag är han hemma hos en kompis. M jr har varit hemmavid, ...