Apropå att shoppa, nu måste jag ju leta på någon gullig present att köpa till den lilla! Så även jag får ju lite kul ;)

M blir alltid så nervös när de ringer från USA. Han förstår ju precis vad de säger och kan ju svara någorlunda, men engelska är inte hans starka sida. Inget fel i det, men jag tror att han själv önskar ibland att han kunde språket lite bättre.

T verkar ha fått för sig att han inte förstår någonting alls, så när hon först ringde och det bröts (M sa att det inte var nån där, det var helt tyst), så trodde hon att han blev så överraskad att han la på... *skratt*

Nu var det ju inte så illa, men det har jag precis skickat ett mejl och förklarat! Dessutom var det ju han som svarade andra gången och då gick det ju bra ;)

Syster T ringde precis och berättade att K och J fått en liten dotter!!! :)

Alesa Agnes ska hon heta (tilltalsnamn Alesa, Agnes i mellannamn efter J:s mamma som dog för några år sen). Hon var 52 cm lång och vägde 3373 gram.

Allt verkar ha gått bra. K låg fortfarande på uppvaket.

Sååå skönt att få veta att allt gått bra och sååå roligt att det blev en liten flicka!! Haha, K kommer att shoppa ihjäl sig på alla söta flickkläder... ;)

Än har jag inte hört nåt om någon bebis... jag kollar mejlen stup i kvarten! ;)

Nej, det dröjer nog än, men jag är ju så himla ivrig!! Hoppas, hoppas att allt går vägen och att barnet är friskt. Deras lille Z har ju Down's, så jag önskar att det här barnet får vara friskt.

Ikväll är det dags för semifinalen inför Eurovision Song Contest, kl.21 på ettan. Kanske slänger jag ett öga på det, i alla fall mot slutet så man vet hur det går. Sitter ni bänkade?

Håller tummarna för Charlotte Perrelli, att hon går vidare. Låten är bra! :)

Egentligen borde man väl sätta igång förberedelserna inför helgens kalas. Behöver damma, dammsuga och torka golv. Skulle dessutom behöva baka kaffebröd och tårta (fast tårtan kan jag ju inte göra redan nu)... Nej, jag känner att jag bara inte orkar börja på med städningen ikväll! Det får bli imorgon, jag är ju ledig då.

Hade egentligen tänkt baka kanelbullar bl.a., men vi får se om det blir av. En sockerkaka ska man väl kunna sno ihop i alla fall, det går ju så fort. Sen har M jr beställt en chokladtårta med hallon som jag gjorde för flera år sen när han fyllde år, så en sån får det bli.

Alla presenter är ju inköpta, men jag måste slå in dem också. Dessutom lär jag köpa eller göra ett gratulationskort. Eftersom han får en förlängning av sin Kalle Anka-prenumeration så vore det kul att inkludera det i kortet på nåt roligt sätt. Nån som har en idé om hur man skulle kunna göra det?

Just i denna stund har K tid för sitt kejsarsnitt! Doktorn hade dock sagt att de troligtvis kommer igång vid 12:30 lokal tid, vilket är 19:30 här. Jag hoppas, hoppas att jag hinner få nyheter av syster T innan jag går och lägger mig ikväll!! :)

Såna här gånger är det verkligen inte lätt att bo så långt borta, man vill ju gärna finnas där för dem. Men sånt är livet... Tack i alla fall för alla gulliga kommentarer om tummar som hålls osv, sånt värmer!

Lång dag blev det som sagt, men det har gått bra. Det började med att det var lite rörigt på min grupp, då en personal skulle följa med en annan grupp till en speciell boende och hjälpa till (något cheferna bestämt), vilket gjorde att flera av våra boende fick ligga kvar i sängen och vänta... inte klokt! Nog för att man ska kunna omfördela resurser och hjälpa till där det behövs, men det ska ju inte vara på bekostnad av de gamla!

Jag gjorde vad jag kunde och hann i alla fall med att hjälpa till att tvätta och ta upp en boende. Sen var jag tvungen att prioritera mina egna arbetsuppgifter. Skulle ju åka på utbildning vid 11, så jag hade ju inte många timmar på mig.

Utbildningen var givande, precis som förra veckan. Det är intressant och nyttigt att höra hur sköterskor i andra kommuner har det, hur de tänker osv. Man blir lätt hemmablind! Jag konstaterade att när cheferna säger att vi har bra bemanning jämfört med andra kommuner (trots att vi inte hinner med allt vi ska), så är det inte så att vi har det BRA, utan de andra som har det ÄNNU sämre!!

När man sen har en chef som egentligen inte har en aning om vad vårt jobb går ut på, vilket ansvar vi har osv. så är det inte helt lätt alla gånger...